måndag 14 september 2009

Brolle made me do it



Avfärd kl: 08:05
Längd: 6,4 km
Tid: 00"59"51
Antal steg: 6 644
Väder: Strålande höstmorgon.
Kläder: Fox-dojjorna, Svarta Nike-träningsbyxor och svart Fox-t-tröja.
Vikter: 1 kilo på varje fotled. Kass form. Får lugna mig med handlederna en vecka.


Idag kom jag ut igen. Ut i luften på morgonen. Det är verkligen höst. Och jag älskar det.

Och idag börjar jag fan blogga igen. För någon måste ju för fan säga något. Någon måste göra något. Jag sitter hemma och känner att jag har ju en liten röst, som de senaste månaderna varit tyst, för att jag varit lat och inte promenerat som jag brukade.

Jag frågar mig lite stilla varför i helvete de gör så mycket reklam för den där jävla Buddy Holly-musikalen med ultratönten Brolle i huvudrollen. Jag tycker mig ha sett dem göra reklam på tv för den där skiten i snart ett halvår. Och inte nog med det. De gör SKITDÅLIG reklam för den.

Första reklamfilmen jag såg var ju inge bra, men det var en rätt okej standardfilm för en musikal. Det som irriterade mest var ju att man var tvungen att se Brolles jävla nuna på tv 5 gånger per kväll. Men NU.

Nu har de gjort en "ny" reklamfilm. Jag säger "ny" inom citationstecken för det måste vara lodisen utanför reklambyrån som fått en pava Madeira för att gå in och halka till något. Den är nämligen fulltändigt makalöst dålig. Och inte dålig på ett ambitiöst sätt utan bara downright helt jävla värdelös. Det står någon oklar typ och fingrar på en gitarr framför en vinylspelare modell 50-tal medan det visas bilder på deltagare i musikalen. idioten med gitarren SPELAR ju inte på den? Han/hon fingrar ju bara på den! kan de inte plocka in någon som kan SPELA på en gitarr eller få det att se UT som om de spelar på den om de gör reklam för något som har med musik att göra? Hur fruktansvärt talanglös KAN MAN BLI!?

En fråga man direkt ställer sig; är den flagrante fjollan Brolle verkligen så populär att de har råd att göra såhär mycket reklam för hans skit eller är det så att ha är så DÅLIG så att de MÅSTE göra såhär mycket reklam för att det skall komma någon överhuvudtaget? Är det så att det sitter ett gäng investerare och pumpar in mer och mer pengar i projektet i panik?

SLUTA med det nu! Jag klarar inte AV mer Brolle nu! Jag måste snart prata med ryssarna och be dem bomba några väl valda musikalställen i Stockholm. Eller bomba MIG.

Jävlar. Sedan vet jag, enligt mycket säkra källor, att han B Jr är en riktigt oklar figur IRL. Riktigt otäckt fånig. Och han ligger väl med hon Lanto-tjejen? Som jag för övrigt också vet ligger med det mesta och utan problem hånglar upp snubbar till höger och vänster när inte herr Flagrant Fjant är med henne.

Jaja. Tack kanske. Nu kom jag ut igen i alla fall. Och började skriva lite igen också.


Boom.

onsdag 22 juli 2009

English! Do you speak it, motherfucker!?



Departure time: 09:33
Lenght: 3.81 miles
Time: 1"28"59
Number of steps: 6 400 (Exact. I didn't mean to though.)
Weather: Sunshine. Basically lovely.
Clothes: Fox Racins-shoes, black Nike-sweatpants and a black Happy Pill-t-shirt.
Weights: 2.2 lb on each extremity. A total of 8.8 lb extra.


In honor of my brothers visiting Canada this week, Im gonna write some blogs in english, so that the two canadians I actually know can take part in the (not so) great experience that is The Fat Rockstar.

So Shawn and Camara, tag along for a walk around Gotemburo in el Sweden änna. =)

Well. Out I go. The "Russian Route" was the chioce of the day. Felt like rediscovering another side of the city. Along the way I found a couple of typical swedish things.

First off, I found a swedish car. It's not correctly parked, which can be explained by the fact that swedish cars dont have streering wheels. Or, if you will, they ARE one big steering wheel. Made of wood. Controlling them is difficult. Requires 4 years of driving lessons. And 16 years of wheight-training.

That's why they dont sell.
At all.

Yes, this is a 2007 Saab.




Then, I stumbled across a swedish playground for children under the age of 3. Thing is, the swedish government cooperates with swedish soccer-fans and hire them as playground-constructors. Which basically means they burn something to the ground. And then we let small children play there. Makes hard fucking kids that grow up to become soccer-fans.
Circle of life, in Gotemburgo in el Sweden änna.

And yes, the vehicle is a 2006 Saab. (Like I said: they dont sell. At all.)





And now for something VERY swedish. This occurs quite often in the suburbian areas surrounding Gotemburgo in el Sweden änna.

This is a couple of shopping-carts, involved in a complicated reproduction-act (they are wierd animals), tampering with an electrical cabinet. The actual purpose for this extreme behavior is yet to be found out, but scientists think it has something to do with Global Warming.

Of course.




And finally, I found an american car. This is a Dodge Viper. If you successfully park your Saab during a whole year, and it doesn't rain english lords (OR champagne) during this time, you will be awarded one of theese.



So, this is the only one in Sweden. (There is one more, but it's been converted into a shopping-cart and is nowdays located at IKEA in Älmhult in Småland.)

Does the complicated sex-act mentioned above have something to do with shopping-carts turning into Dodge Vipers and then turned back into shopping-carts? What does the shopping-cart used to be a Viper look like? Is it still a Viper? And has it been concieved through shopping-cart-sex close to, or INSIDE, electrical cabinets?

And what does this have to do with Global Warming?

The questions pile up. More to come.

Stay tuned.



Boom!

En svag magimpuls att gå in i Polen


Avfärd kl: 07:20
Längd: 15,7 km
Tid: 02"17"58
Antal steg: 16 448
Väder: Växlande solsken. (Bra uttryckt Martin. Jobb på vädret nästa?) Varmt.
Kläder: Fox-dojjorna, Svarta Nike-träningsbyxor och svart Fox-t-tröja.
Vikter: 1 kilo på varje fotled och 1 kilo på varje handled.

Hemma igen. Tisdag morgon. Upp tidigt. På med vikterna. Snöra skorna. Ut och gå i stan. Innan turisterna hunnit till Paddans biljettkassa. Fy fan va skönt. Faktiskt. Det är något med stan. Såklart. Jag älskar ju Göteborg. Som en förälder älskar sitt nya hus som barnet bor i. Känn på den.

Jag längtade riktigt mycket efter Långa Hisingen så det var det FÖRSTA jag tog mig för. Underligt att man kan skapa ett sådant beroende hos sig själv så att man faktiskt LÄNGTAR efter att gå en runda. Eller så är det inte konstigt alls. Hm.


I höjd med Stigbergstorget hade någon, som alldeles för vanligt, valt att dekorera (mycket diplomatiskt uttryckt) staden, eller något som tillhör staden - i det här fallet två brevlådor - med lite kladd. Den ena var väl en rätt standardmässig tag, en sådan som jag faktiskt mest tycker förfular och förstör. Men den andra, det var väldigt mycket trevligare.

"Kärlek".

Sådant får ni gärna skriva mer. Ni som sysslar med det där. Det fungerar väldigt bra i min skalle.

Notera den halva burken med sötsur sås som man tydligen får på köpet. Eller... är det DET som är "kärleken"? Att den första lådan är själva ägandeformen och den andra en liten gest, från tagaren/konstnären/förstöraren, för att ytteligare skapa lite uppmärksamhet? Det vore ju för JÄVLA roligt om det var fallet men tyvärr är nog inte "konstnären" (vill egentligen inte kalla tagare det) och Sötsur Sås-Robin Hood samma person. Och självklart är tanken dum, men det hade varit så coolt. Om någon gick till en kina-restaurant och köpte 50 burkar med sötsur sås innan han eller hon ramlade ner på stan för att kladda.

Nog fan skulle det funka. ;-)




När jag gått över Älvsborgsbron, vilket var en riktig upplevelse, den där aha-upplevelsen jag hoppades få när jag kom hem till stan igen efter en veckas frånfälle (Jag tog en bild men den blev så jävla suddig för jag hade haft något oklart på linsen på mobilkameran (se oven också, sorry för det), att det nästan inte gick att se. Mycket talangfullt.) så såg jag en ny skylt som trafikkontoret satt upp och någon hade skrivit det självklara på den, för att liksom förtydliga:


Känner inte ni också att ni känner kärlek till ordet "HORA!" och en svag magimpuls att gå in i Polen när ni ser ordet "Miljözon"?

Jag menar "utsläppsgränser för tunga fordon". Det rycker ju i högerarmen direkt.



Sedan sprang jag på en pickup med Viper-fälgar. Det är något med den kombinationen jag gillar. Men det är ju faktiskt så att det finns en version av pickupen som heter Dodge Ram SRT-10 som har MOTORN från en Viper också, så det är ju lite småfånigt att bara ha fälgarna, men hey.

Det hade räckt för mig. Jag gillar pick-uper. Stora saker som rör sig är roligt.


För kolla hur ENORM den är. Här bredvid en Smart Roadster. I och för sig en jävligt liten bil men det ser för jävla kul ut ändå. Bara fälgarna är nästan lika höga som Smarten...





Sist men inte minst för idag så hittade jag en polo, en rätt vanlig sådan men som någon - med allra största sannolikhet en tjej - hade piffat till med lite vinterfix/racingdetaljer. Kolla den rosa rattmuffen men framför allt: de rosa bältesskydden! Jag visste inte ens att såna FANNS i rosa. Mycket... fint. Charmigt på något fånigt sätt.

Tänk de faktiskt inte finns? De rosa bältesskydden. Om hon (för ni måste hålla med mig, det MÅSTE vara en hon) har SYTT racedetaljer i rosa till sin Polo. Helt galet coolt. Bisarrt och aningen bårderlajn oklart men ändå...






Hörs imorgon. Då skall jag återupptäcka en annan del av stan.

Boom!

Vatten, korsord, Yatzy och mamma


Sorry för tystnaden IGEN, men jag smet från stan och datorer och alllt en stund och åkte upp till morsans stuga vid sjön Viken i en vecka, tillsammans med flickvän som har semester.

Dagarna har spenderats i detta:





Och när man är i ovanstående ser det ut såhär:




Och när det inte längre gick att göra, för att det var för kallt eller mörkt eller för regnigt eller fan vet vad, så gjorde vi det här:


Veckan kan sammanfattas såhär:
Mamma, bada, godis, mat, korsord och Yatzy.



(Det här var jag bara tvungen att lägga upp för hon (den där jävla flickvännen) slog en Yatszy, på FÖRSTA kastet. Lagom roligt. För mig. Som förlorade. Som FAN.)




Men okej, jag gick LITE också. Kanske en timme om dagen ungefär. Men det är en helt annan sak att promenera där uppe. I skogen. Luften och djuren och de JÄVLA fästingarna. (Som jag hatar så intensivt att Hitler framstår som en go liten mysgubbe i jämförelse, i min hatkatalog. Men jag lyckades trots allt hålla dem ifrån mig. De små JÄVLARNA. Tack och LOV!) Naturen. underbar men lite annorlunda mot stan. I alla fall underlagsmässigt. Det här är vad jag gick på. Kolla liksom:



Vad du än gör så hamnar du i det här. Nästan jämt. Men, varför gnälla. Är det bränna kalorier man vill så går det inte åt FÄRRE när man försöker ta sig runt i skogen som värsta älgen. DET kan jag lova...

Annars är det grusväg som gäller. Går man tillräckligt länge på den så kommer man till slut till var hela min familj kommer ifrån...



...nämligen den fantastiska lilla staden Töreboda! (Och för att ytterligare understryka briljansen med denna lilla stad så delar jag härmed med mig av en bild på deras fantastiska kommunhus. Känner ni arkitekturens soppåse åka ut genom fönstret och träffa er i ansiktet?)


Men, hur fult deras kommunhus än må vara så är det en fantastisk liten håla i vilken jag har mina rötter och jag älskar stället. Verkligen! Men, efter en vecka var det dags att ta sig hemåt igen.



Göteborg. Hometown. Here I come.

Boom.

lördag 11 juli 2009

De kan klockor i Hultsfred också



Avfärd kl: 09:03
Längd: 7.2 km
Tid: 01"04"26
Antal steg: 7 496
Väder: Mulet men varmt.
Kläder: Fox-dojjorna, gröna shorts och svart t-tröja.
Vikter: Inga vikter med till Hultsfred.




God dag, mina damer och herrar. Vaknade runt halv nio i morse i det här huset. Det är familjen Skölds hus i Hultsfred. De är så underbart fantastiska så de låter oss låna undervåningen till den här kåken när vi spelar på Hultsfred, vilket vi ju gjorde igår. Det är inte riktigt möjligt att beskriva hur jävla skänt det är att ha en varm och skön villa att krypa mer till, med riktig toalett, dusch och värme. Tälta? Nejdu. Det är jag ALLDLES för bortskämd för. Har faktiskt bara tältat en enda gång på festival och då var det på en jävla VIP-camping på Roskilde. Jag är mycket fånig. Men nöjd.

Gick en sväng i morse då. Tog ett varv upp runt andra delar av Hultsfred, så långt från festivalen man kan komma. En sak jag lade märke till var att fol i den här orten verkar ha en väldig fasination för utdmyckning av sina trädgårdar. Jag hittade en JÄVLA massa olika, många rätt ambitiösa, fantasifulla trädgårdsdekorationer. Kolla in:




Nalle Puh på en pinne.





En GLAD soptunna. (Hur ofta ser man det egentligen?)





En liten version av sitt hus. Bredvis sitt i hus. I trädgården utanför sitt stora hus. Har man sitt lilla hus. Jajamen. Och är det fan inte ett skitlitet hus bredvid det lilla huset också?




Ett trädgårdsmonster i trä. Faktiskt riktigt läskigt, vilket nog inte riktigt framgår av bilden. Och svampar under granen. Självklart.



En familj med disfigurerade skogsmongon med sin lilla röda stuga under busken till vänster. Men de är så jävla små att de inte riktigt syns. Vågade inte riktigt klampa in i trädgården och ta en närmare bild. Sorry. Men de var fula som fan ändå.




Det här är något så konstigt som någon form av träfigur som jag tror skall likna en asiatisk kvinna med en hink. Ni vet. En asiatisk kvinna med hink. I en trädgård i Hultsfred. Notera även trähuvudet som sticker upp ur brunnen. Syns kanske inte så bra men det är någon i brunnen. Av trä. Bredvid den asiatiska kvinnan av trä. Som har en hink. Jajamen.



Sedan har vi den här. Den kan väl inte kategiriseras som "trädgårdsdekoration" utan är med utsmyckning av det officiella rummet. Men vi skulle kunna kalla den "Orten Hultsfreds Officiella Trädgårdstomte". Det är ju, föga förvånande, en figur av något som spelar gitarr.

Sedan sprang jag ju på lite andra roliga grejer. Det här med smakfullt stajlade bilar är ju en riktigt läskig balansgång. Det här med att sätta på vinge på sin bil, bir nästan alltid fel. Här är ett exempel på att verkligen misslyckas:




Sen är man ju från stan och i stan är det ju många som kladdar och tagar och då har man ju fått en uppfattning om att de flesta som sysslar med den här sortens skitful "konst" verkar vilja ha "tuffa" namn att skriva på väggar och spåragnar. Så funkar det INTE i Hultsfred. Mycket charmigt ("Sven" och "Ulle" är nästan så otufft att det går cirkeln runt och blir skitfräckt...):



Just det ja. Giget. Vi spelade ju i Teaterladan på Hultsfredsfestivalen igår. Det är ju lite därför jag är här liksom. det gick helt grymt. Teaterladan var överfull, så ful att de inte släppte in alla som ville se oss. Och det är ju ett rätt bra betyg. Kolla in:



Ärligt. Det var sånt jävla drag. Tack alla som kom!







Här sitter vår turnéledare på min lillebror. Det som är så roligt med det är att Gunnar (turredirren) väger nästan 190 kilo och ger ungefär samma intryck som en mindre famljebil. Kalle (lillebror) väger kanske 65 kilo och är lika stabil som en bit vass. Mycket rolig bild. Och mycket roligt tillfälle.






Här har ni Max och Frukost. På mig, på planen vid logerna. Efter gig. Trötta. Det var helt sjukt kul men helt sjukt jobbigt. Bröt ihop totalt efteråt av för mycket känslor för en massa olika saker som till slut släppte efter giget. Åkte hem till huset efteråt och somnade. Totalt tömd på allt. en var det pizza och Family Guy med Henkan och Frukost. Orkade inte med festivalen mer.

Godmorgon-boom?

fredag 10 juli 2009

Morgon i Hultsfred



Avfärd kl:
09:22
Längd: 6.6 km
Tid: 01"02"33
Antal steg: 6 869
Väder: Det var väder. Inge regn men inge sol.
Kläder: Fox-dojjorna, svarta shorts och svart t-tröja.
Vikter: 1 kilo på varje extremitet.
Runda: Runt Staden Hultsfred



Kom ut en sväng imorse. Fick sällskap av den den svängigaste trummisen i historien, Paolito Paolong. Mycket trevligt.

Jodå. Igår kom vi alltså hit. Hänge lite bara. Här är ett glatt gäng (Hur FAN kan jag fortfarande använda det där SJUKT dåliga och innehållsfattiga uttrycket? Vad sysslar jag med?) i bussen på väg ner.



Mycket roligt plakat som jag såg backstage på Hultsfred... Undrar vad personen ångrar...



Det var regnigt som fan hela kvällen så det fick bli regnrock. Jag har en skitsnygg Fox-regnrock så det är riktigt kul med regn så man får använda den. Jag hade ett gäng överblivna Paddan-regnponchos som de andra fick. Såg nog mycket roligt ut. Som en ankmamma med sina ungar. Säkert.



Jag har lite bråttom nu, för vi skall ner till festivalen nu, för att göra oss klara för gig. Vi spelar kl 15.30 idag. Återkommer med bilder och annat skit imorgon. Nu måste jag duscha. Tjong.

Mika på en onsdag



Avfärd kl: 06:30
Längd: 12.5 km
Tid: 01"55"32
Antal steg: 14 092
Väder: Det var väder. Inge regn men inge sol.
Kläder: Fox-dojjorna, svarta shorts och svart t-tröja.
Vikter: 1 kilo på varje extremitet.
Runda: Delar av vägen från Södra Vägen ut på landet

Jodå. Som jag sa i senaste inlägget så tog jag mig till Lindome. Till fots. Och på stålräls. Jag fuskade lite. Åkte tåg ett par hållplatser. Nu skäms jag.

Kom i alla fall fram till Anneberg till slut. Det ligger inte långt utanför stan men jävlar, vad det är landet. Där får man kolla efter hästskit framför fötterna. Hela tiden.

Kom ut till min gamla vän Mika till slut i alla fall. Utan några missöden med skit i ansiktet eller så. Jävla tur. Svårt det här med hästbajs. Mika har ställt om sitt liv på Father-mode så han har två små rackare att ta hand om. Här är han med den minste galningen.




Och här är hans störste kille, Sam, som jag är gudfar till. Faktiskt. Känn på den.



Var inte hos Mika sålänge, för min farmor hade hamnat på sjukhus så jag åkte med pappa och lillabror dit. Fan. Krya på dig farmor. Du är bäst i världen.


Som avslutning måste jag bara fråga: hur i HEVETE kan man sätta på så här jävla fula fälgar på en så fantastisk bil? Helt ofattbart. Borde var någon form av straff på det. Grabben (förmodligen) har en av världens schysstaste åk och så sabbar han det totalt med att flänga på såna enormt smaklösa fälgar. Det är ju lite som att vara tillsammans med Agelina Jolie och sedan tvinga på henne målaroverall varje dag.

Extremt talanglöst. Men fin bil i övrigt. Jag är nog en aning avundsjuk...



Imorgon är det Hultsfred. Härs därifrån. B(MW)oom.

tisdag 7 juli 2009

Arvika, Trollhättan och sen hem igen

Avfärd kl: 08:10
Längd: 6.9 km
Tid: 01"03"14
Antal steg: 7 222
Väder: Mulet. Inte ugnsvarmt. Skönt.
Kläder: Fox-dojjorna, svarta shorts och svart t-tröja.
Vikter: 1 kilo på varje extremitet.
Runda: Gick Ryssen. 


Ja. God dag. Igen. Sedan sist så har jag befunnit mig i Arvika och i Trollhättan. Vi spelade på Arvika-festivalen på fredagen och i Trollhättan på lördagen, på rockklubben Backstages 2-års jubileum. Det blir ett lite längre inlägg den här gången eftersom jag ju måste redogöra för ett par dagar. Men. Det hände inte SÅ jävla mycket så SÅ jävla långt skall det inte bli.

Åkte från Nässjö tidigt som fan fredag morgon, och med tidigt "som fan" menar jag att tåget gick kl 05.00. Det är väl tidigt? Väl i Göteborg handlade det bara om att stressa hem så fort som möjligt, packa en väska med gigkläder (som luktade oerhört illa) och springa ut på gatan för att hoppa in i bussen och spätta på mot Arvika. Väl framme i Arvika ville alla hälsa till er så här kommer en hälsning från logen innan gig:



Vi hade ju rätt bråttom upp för de hade nämligen tilldelat oss slotten 13:45. Vi öppnade alltså festivalen på Andromeda-scenen. Varför de placerade oss på den tiden vet jag inte riktigt men jag kan ju med glatt och ärligt sinne säga att vi hade mest folk på den scenen på HELA dagen och kvällen. Trots den, en aning underliga speltiden. Det var gött fullt... Tack alla som kom, om det nu är någon som var DÄR som läser den här bloggen...



Giget var sjukt kul. Det var ett jävla drag på Arvika-festival-besökarna trots att vi nästintill slet upp dem ur sängarna (sovsäckarna - liggunderlagen). Försökte kolla lite på Depeche men det var inge bra kan jag säga. Såg lite av Burst, som var skitbra och I Are Droid som var riktigt bra också. 

Sedan hade placerat oss på ett "hotell" mitt ute i ingenstans. Det var sjukt fint och en aning läskigt på ett nästan scientoligiskt sätt. Mitt 3-abonnemang fattade ingenting där ute. Hade inte ens nästan mottagning... 
Det fanns dessutom en enorm studio (!) mitt i komplexet och det var väldigt mycket "kyrk-känsla" över hela byggnaden. Kolla de småläskiga, som det verkar smygplacerade, korsen uppe i taknocken. Som i och för sig är rättvända...  ;-)



Nästa morgon bar det av emot Trollhättan. Att komma till Trollhålan är alltid helt jävla fantastiskt. Vi ramlade in på stans (kanske Norra Europas men i alla fall Sveriges) bästa rockklubb BACKSTAGE för soundcheck runt 14-tiden och efter att bandet fått i sig några tequila så händer det här. Jag känner fortfarande skräckblandad förtjusning. Var det något i tequilan de fick? Vad i HELVETE!?


På hotellet sprang jag in i rummet bredvid mitt, för att nyckeln satt i dörren och jag tänkte säga till invånaren detta. Då visade det sig att det var min polare Peter som bodde där. Han skulle spela skivor på stället mitt över gatan så vi tjatade lite och jag lyckades med konststycket att hälla Sprite på hans lilla hund Sigge. Sorry Sigge. 



Giget i Trollhättan gick också grymt, trots att stället är så litet att det skulle rymmas mer folk i en skolåda. Det var helt överfullt och vi fick tillfälle att träffa VÄRLDENS coolaste vakter (bla Pär och Josef) och våra boys som äger och driver BACKSTAGE som är helt underbara. Tack för en fantastiskt kväll allihop!



Hemma söndag. Gjorde INGET annat än flickvän och pizza. 

Måndag mådde jag sådär. Kanske pizzan? Ja. Mycket troligt.

Idag kom jag ut igen, på en timmes runda och det var sjukt skönt.
Jag lyckades se kanske den konstigaste polis-bil jag någonsin sett i alla fall. Sorry för den dåliga bilden men jag var tvungen att hasta upp kameran fort som fan och fånga den i flykten och då kan det bli lite halvdant... 



Sedan måste jag bara avsluta med en väldigt vanlig Volvo XC60, som jag tycker är så jävla snygg. Av någon anledning. 

Just den här hade ju rätt bra fälgar också. Jag vill ha en sån här. Känns lite konstigt att skriva de där orden. För det är ju en Volvo. Men. Ja. Jag vill ha en.



Hörs imorgon. Då skall jag försöka mig på en LÅNG promenad igen. Till Mika i Lindome. 

Får se hur det går med det... Jag lovar att återkomma imorgon och inte ljuga... ;-)




Boomboys tackar Arvika och Trollhålet för en grym helg!