English! Do you speak it, motherfucker!?

Departure time: 09:33

Lenght: 3.81 miles

Time: 1"28"59

Number of steps: 6 400 (Exact. I didn't mean to though.)

Weather: Sunshine. Basically lovely.

Clothes: Fox Racins-shoes, black Nike-sweatpants and a black Happy Pill-t-shirt.

Weights: 2.2 lb on each extremity. A total of 8.8 lb extra.

In honor of my brothers visiting Canada this week, Im gonna write some blogs in english, so that the two canadians I actually know can take part in the (not so) great experience that is The Fat Rockstar.

So Shawn and Camara, tag along for a walk around Gotemburo in el Sweden änna. =)

Well. Out I go. The "Russian Route" was the chioce of the day. Felt like rediscovering another side of the city. Along the way I found a couple of typical swedish things.

First off, I found a swedish car. It's not correctly parked, which can be explained by the fact that swedish cars dont have streering wheels. Or, if you will, they ARE one big steering wheel. Made of wood. Controlling them is difficult. Requires 4 years of driving lessons. And 16 years of wheight-training.

That's why they dont sell.

At all.

Yes, this is a 2007 Saab.

Then, I stumbled across a swedish playground for children under the age of 3. Thing is, the swedish government cooperates with swedish soccer-fans and hire them as playground-constructors. Which basically means they burn something to the ground. And then we let small children play there. Makes hard fucking kids that grow up to become soccer-fans.

Circle of life, in Gotemburgo in el Sweden änna.

And yes, the vehicle is a 2006 Saab. (Like I said: they dont sell. At all.)

And now for something VERY swedish. This occurs quite often in the suburbian areas surrounding Gotemburgo in el Sweden änna.

This is a couple of shopping-carts, involved in a complicated reproduction-act (they are wierd animals), tampering with an electrical cabinet. The actual purpose for this extreme behavior is yet to be found out, but scientists think it has something to do with Global Warming.

Of course.

And finally, I found an american car. This is a Dodge Viper. If you successfully park your Saab during a whole year, and it doesn't rain english lords (OR champagne) during this time, you will be awarded one of theese.

So, this is the only one in Sweden. (There is one more, but it's been converted into a shopping-cart and is nowdays located at IKEA in Älmhult in Småland.)

Does the complicated sex-act mentioned above have something to do with shopping-carts turning into Dodge Vipers and then turned back into shopping-carts? What does the shopping-cart used to be a Viper look like? Is it still a Viper? And has it been concieved through shopping-cart-sex close to, or INSIDE, electrical cabinets?

And what does this have to do with Global Warming?

The questions pile up. More to come.

Stay tuned.

Boom!

En svag magimpuls att gå in i Polen

Avfärd kl: 07:20

Längd: 15,7 km

Tid: 02"17"58

Antal steg: 16 448

Väder: Växlande solsken. (Bra uttryckt Martin. Jobb på vädret nästa?) Varmt.

Kläder: Fox-dojjorna, Svarta Nike-träningsbyxor och svart Fox-t-tröja.

Vikter: 1 kilo på varje fotled och 1 kilo på varje handled.

Hemma igen. Tisdag morgon. Upp tidigt. På med vikterna. Snöra skorna. Ut och gå i stan. Innan turisterna hunnit till Paddans biljettkassa. Fy fan va skönt. Faktiskt. Det är något med stan. Såklart. Jag älskar ju Göteborg. Som en förälder älskar sitt nya hus som barnet bor i. Känn på den.

Jag längtade riktigt mycket efter Långa Hisingen så det var det FÖRSTA jag tog mig för. Underligt att man kan skapa ett sådant beroende hos sig själv så att man faktiskt LÄNGTAR efter att gå en runda. Eller så är det inte konstigt alls. Hm.

I höjd med Stigbergstorget hade någon, som alldeles för vanligt, valt att dekorera (mycket diplomatiskt uttryckt) staden, eller något som tillhör staden - i det här fallet två brevlådor - med lite kladd. Den ena var väl en rätt standardmässig tag, en sådan som jag faktiskt mest tycker förfular och förstör. Men den andra, det var väldigt mycket trevligare.

"Kärlek".

Sådant får ni gärna skriva mer. Ni som sysslar med det där. Det fungerar väldigt bra i min skalle.

Notera den halva burken med sötsur sås som man tydligen får på köpet. Eller... är det DET som är "kärleken"? Att den första lådan är själva ägandeformen och den andra en liten gest, från tagaren/konstnären/förstöraren, för att ytteligare skapa lite uppmärksamhet? Det vore ju för JÄVLA roligt om det var fallet men tyvärr är nog inte "konstnären" (vill egentligen inte kalla tagare det) och Sötsur Sås-Robin Hood samma person. Och självklart är tanken dum, men det hade varit så coolt. Om någon gick till en kina-restaurant och köpte 50 burkar med sötsur sås innan han eller hon ramlade ner på stan för att kladda.

Nog fan skulle det funka. ;-)

När jag gått över Älvsborgsbron, vilket var en riktig upplevelse, den där aha-upplevelsen jag hoppades få när jag kom hem till stan igen efter en veckas frånfälle (Jag tog en bild men den blev så jävla suddig för jag hade haft något oklart på linsen på mobilkameran (se oven också, sorry för det), att det nästan inte gick att se. Mycket talangfullt.) så såg jag en ny skylt som trafikkontoret satt upp och någon hade skrivit det självklara på den, för att liksom förtydliga:

Känner inte ni också att ni känner kärlek till ordet "HORA!" och en svag magimpuls att gå in i Polen när ni ser ordet "Miljözon"?

Jag menar "utsläppsgränser för tunga fordon". Det rycker ju i högerarmen direkt.

Sedan sprang jag på en pickup med Viper-fälgar. Det är något med den kombinationen jag gillar. Men det är ju faktiskt så att det finns en version av pickupen som heter Dodge Ram SRT-10 som har MOTORN från en Viper också, så det är ju lite småfånigt att bara ha fälgarna, men hey.

Det hade räckt för mig. Jag gillar pick-uper. Stora saker som rör sig är roligt.

För kolla hur ENORM den är. Här bredvid en Smart Roadster. I och för sig en jävligt liten bil men det ser för jävla kul ut ändå. Bara fälgarna är nästan lika höga som Smarten...

Sist men inte minst för idag så hittade jag en polo, en rätt vanlig sådan men som någon - med allra största sannolikhet en tjej - hade piffat till med lite vinterfix/racingdetaljer. Kolla den rosa rattmuffen men framför allt: de rosa bältesskydden! Jag visste inte ens att såna FANNS i rosa. Mycket... fint. Charmigt på något fånigt sätt.

Tänk de faktiskt inte finns? De rosa bältesskydden. Om hon (för ni måste hålla med mig, det MÅSTE vara en hon) har SYTT racedetaljer i rosa till sin Polo. Helt galet coolt. Bisarrt och aningen bårderlajn oklart men ändå...

Hörs imorgon. Då skall jag återupptäcka en annan del av stan.

Boom!

Vatten, korsord, Yatzy och mamma

Sorry för tystnaden IGEN, men jag smet från stan och datorer och alllt en stund och åkte upp till morsans stuga vid sjön Viken i en vecka, tillsammans med flickvän som har semester.

Dagarna har spenderats i detta:

Och när man är i ovanstående ser det ut såhär:

Och när det inte längre gick att göra, för att det var för kallt eller mörkt eller för regnigt eller fan vet vad, så gjorde vi det här:

Veckan kan sammanfattas såhär:

Mamma, bada, godis, mat, korsord och Yatzy.

(Det här var jag bara tvungen att lägga upp för hon (den där jävla flickvännen) slog en Yatszy, på FÖRSTA kastet. Lagom roligt. För mig. Som förlorade. Som FAN.)

Men okej, jag gick LITE också. Kanske en timme om dagen ungefär. Men det är en helt annan sak att promenera där uppe. I skogen. Luften och djuren och de JÄVLA fästingarna. (Som jag hatar så intensivt att Hitler framstår som en go liten mysgubbe i jämförelse, i min hatkatalog. Men jag lyckades trots allt hålla dem ifrån mig. De små JÄVLARNA. Tack och LOV!) Naturen. underbar men lite annorlunda mot stan. I alla fall underlagsmässigt. Det här är vad jag gick på. Kolla liksom:

Vad du än gör så hamnar du i det här. Nästan jämt. Men, varför gnälla. Är det bränna kalorier man vill så går det inte åt FÄRRE när man försöker ta sig runt i skogen som värsta älgen. DET kan jag lova...

Annars är det grusväg som gäller. Går man tillräckligt länge på den så kommer man till slut till var hela min familj kommer ifrån...

...nämligen den fantastiska lilla staden Töreboda! (Och för att ytterligare understryka briljansen med denna lilla stad så delar jag härmed med mig av en bild på deras fantastiska kommunhus. Känner ni arkitekturens soppåse åka ut genom fönstret och träffa er i ansiktet?)

Men, hur fult deras kommunhus än må vara så är det en fantastisk liten håla i vilken jag har mina rötter och jag älskar stället. Verkligen! Men, efter en vecka var det dags att ta sig hemåt igen.

Göteborg. Hometown. Here I come.

Boom.