Vatten, korsord, Yatzy och mamma

Sorry för tystnaden IGEN, men jag smet från stan och datorer och alllt en stund och åkte upp till morsans stuga vid sjön Viken i en vecka, tillsammans med flickvän som har semester.

Dagarna har spenderats i detta:

Och när man är i ovanstående ser det ut såhär:

Och när det inte längre gick att göra, för att det var för kallt eller mörkt eller för regnigt eller fan vet vad, så gjorde vi det här:

Veckan kan sammanfattas såhär:

Mamma, bada, godis, mat, korsord och Yatzy.

(Det här var jag bara tvungen att lägga upp för hon (den där jävla flickvännen) slog en Yatszy, på FÖRSTA kastet. Lagom roligt. För mig. Som förlorade. Som FAN.)

Men okej, jag gick LITE också. Kanske en timme om dagen ungefär. Men det är en helt annan sak att promenera där uppe. I skogen. Luften och djuren och de JÄVLA fästingarna. (Som jag hatar så intensivt att Hitler framstår som en go liten mysgubbe i jämförelse, i min hatkatalog. Men jag lyckades trots allt hålla dem ifrån mig. De små JÄVLARNA. Tack och LOV!) Naturen. underbar men lite annorlunda mot stan. I alla fall underlagsmässigt. Det här är vad jag gick på. Kolla liksom:

Vad du än gör så hamnar du i det här. Nästan jämt. Men, varför gnälla. Är det bränna kalorier man vill så går det inte åt FÄRRE när man försöker ta sig runt i skogen som värsta älgen. DET kan jag lova...

Annars är det grusväg som gäller. Går man tillräckligt länge på den så kommer man till slut till var hela min familj kommer ifrån...

...nämligen den fantastiska lilla staden Töreboda! (Och för att ytterligare understryka briljansen med denna lilla stad så delar jag härmed med mig av en bild på deras fantastiska kommunhus. Känner ni arkitekturens soppåse åka ut genom fönstret och träffa er i ansiktet?)

Men, hur fult deras kommunhus än må vara så är det en fantastisk liten håla i vilken jag har mina rötter och jag älskar stället. Verkligen! Men, efter en vecka var det dags att ta sig hemåt igen.

Göteborg. Hometown. Here I come.

Boom.