Längd: 15,19 km
Tid: 2"11"43
Antal steg: 15 829
Väder: Skitfin sommarmorgon. Eller sen sommarnatt. Välj själv.
Vikter: 4 kilo totalt. 1 kilo på varje fotled och 1 kilo på varje handled.
Kläder: Långa byxor, långärmad t-tröja och kortärmad t-tröja över.
Runda: Långa Hisingen.
Det är sån jävla skillnad, trots att vi är där samtidigt. Och det är sån jävla skillnad, trots att JAG var där alldeles nyss. Att komma ut riktigt, riktigt tidigt på en lördagmorgon, innebär att de som gör andra saker än att promenera ihjäl sig ohemutligt tidigt kanske fortfarande är uppe sedan dagen innan. Att möta dessa, även om det inte handlar om ett regelrätt möte utan snarare en passering, är lite läskigt. Att se fyllan, ibland glädjen men för det mesta desperationen och sorgen i ögonen på dem och samtidigt komma ihpg att det för inte alls så länge sedan (och ibland förtfarande) var jag. Jag är inte så jävla mycket bättre nu, i andras ögon, men i mina egna.
Och det är bisarrt att ställas öga mot öga med den blick som var en själv, när man så tydligt ser hur förvirrad den är.
Men, sedan ser man det här och då tycker man det är värt det igen:
Göteborg är så fint. Speciellt från Älvsborgsbron kl halv sju på morgonen.
Sitter förresten i en bil och bloggar. Känner mig så jävla IT.
Rullar ALLDELES strax över norska gränsen och då blir det väl vansinnigt dyrt att använda mitt mobila 3-bredband så jag måste nog vara klar nu.
Skall försöka ta mig ut här imorgon bitti och återkomma om detta imorgon. Om det nu är något att prata om. Att promenera i Sarpsborg alltså. Men, annars säger jag väl DET helt enkelt.
Boom. Ikväll blir det RAWK i Norge. Skall bli kul.
Det är sån jävla skillnad, trots att vi är där samtidigt. Och det är sån jävla skillnad, trots att JAG var där alldeles nyss. Att komma ut riktigt, riktigt tidigt på en lördagmorgon, innebär att de som gör andra saker än att promenera ihjäl sig ohemutligt tidigt kanske fortfarande är uppe sedan dagen innan. Att möta dessa, även om det inte handlar om ett regelrätt möte utan snarare en passering, är lite läskigt. Att se fyllan, ibland glädjen men för det mesta desperationen och sorgen i ögonen på dem och samtidigt komma ihpg att det för inte alls så länge sedan (och ibland förtfarande) var jag. Jag är inte så jävla mycket bättre nu, i andras ögon, men i mina egna.
Och det är bisarrt att ställas öga mot öga med den blick som var en själv, när man så tydligt ser hur förvirrad den är.
Men, sedan ser man det här och då tycker man det är värt det igen:
Göteborg är så fint. Speciellt från Älvsborgsbron kl halv sju på morgonen.
Sitter förresten i en bil och bloggar. Känner mig så jävla IT.
Rullar ALLDELES strax över norska gränsen och då blir det väl vansinnigt dyrt att använda mitt mobila 3-bredband så jag måste nog vara klar nu.
Skall försöka ta mig ut här imorgon bitti och återkomma om detta imorgon. Om det nu är något att prata om. Att promenera i Sarpsborg alltså. Men, annars säger jag väl DET helt enkelt.
Boom. Ikväll blir det RAWK i Norge. Skall bli kul.